Matematik

Det har aldrig varit så attraktivt att besitta matematiska kunskaper som nu; mängder av företag - allt från försäkringsbolag och läkemedelsföretag till elektronik- och IT-företag - anställer ofta personal med matematisk kompetens. Den tekniska utvecklingen medför inte att kunskaper i matematik blir överflödiga utan tvärtom, så behövs idag mer matematik än tidigare. Några exempel kan nämnas: digitaliseringen av ljud och bild där sofistikerade matematiska komprimeringsmetoder används, det alltmer uppenbara behovet av avancerade krypteringssystem, meteorologernas matematiska modeller som hjälper dem att "spå" vädret osv. - listan på exempel är i det närmaste obegränsad.

För en blivande ingenjör tar detta sig uttryck t.ex. genom att fler och svårare tekniska problem blir beräkningsbara. Dels på grund av forskning (nya metoder etc.) men också till stor del på grund av datorutvecklingen. Företag sparar idag in ofantliga summor pengar genom att med datorer simulera olika tillverkningsprocesser och experiment - alla inser ju att det är en smula billigare (och säkrare) att krocka en bil "inuti datorn" än i verkligheten. För att förstå och kunna utveckla dylika simuleringsverktyg behövs naturligtvis gedigna matematikkunskaper.

Matematikens roll som supernationellt 'språk' för de naturvetenskapliga och tekniska ämnena är självklar. Väsentligen alla fenomen som beskriver en process som involverar någon typ av förändringar (temperaturvariationen i ett rum, spänningsvariationen i en balk, reaktionshastigheten för en kemisk process etc.) beskrivs med hjälp av s.k. differentialekvationer. Matematiken blir då det naturliga hjälpmedlet för att förstå och kunna beskriva sådana fenomen; att kunna tolka, lösa och ställa upp differentialekvationer är därför en självklar ingrediens i matematikkurserna vid Tekniska Högskolan.

Det är ju nu inte alla ingenjörer som sysslar med datorsimuleringar eller tvingas lösa differentialekvationer, men inte sällan är det ändå nödvändigt att kunna kommunicera med personer som sysslar med sådan matematik. Helt klart är dock att de flesta ingenjörers vardag involverar någon form av problemlösning. En viktig funktion som matematikkurserna vid Tekniska Högskolan har, är just att bidra med allmängiltiga färdigheter såsom logiskt tänkande, abstraktionsförmåga och kanske viktigast ett kritiskt sätt att resonera vid formulerandet och lösandet av problem. Oavsett vilken ingenjörsinriktning du som student har valt så kommer våra matematikkurser att ge dig en stark grund att bygga vidare dina ingenjörskunskaper på.